Bokrecensioner (6) Bokrecensioner | Ljudboksbloggen - Part 6
jul 072011
 

Jag måste erkänna att jag aldrig hade hört talas om Jeff Abbott tidigare.
Men tack vare den exponering som Adrenalin har fått hos alla nätbokhandlare var det svårt att missa den. Det är jag väldigt tacksam för i dag för det här är helt i min smak.

Det här den första boken om CIA-agenten Sam Capra.
Här följer ett stycke ur handlingen. ”Sam Capras liv är perfekt. Han har den perfekta lägenheten i London, det perfekta jobbet på CIA, den perfekta hustrun – Lucy – som är gravid i sjunde månaden med deras första barn.
Men en solig morgon i november går allt i tusen bitar. Lucy ringer Sam på jobbet och ber honom lämna byggnaden omedelbart, vilket han gör – sekunderna innan en bomb exploderar och dödar alla därinne. Lucy försvinner spårlöst och Sam vaknar upp i en fängelsecell, misstänkt för förräderi.
Varför ringde Lucy? Är hans fru – kvinnan han trodde sig känna bättre än någon annan – en förrädare, eller är hon och deras ofödda barn i händerna på mördarna som sprängde Sams kollegor i luften? Berövad sin familj, sitt jobb och sin frihet, kastas Sam in i en desperat jakt för att rädda sitt eget liv och ta reda på sanningen om dem han älskar.”

Det här är mallen på hur jag vill att en ljudbok ska vara.
Där förattaren i symbios med uppläsaren naglar fast lyssnaren till den grad att vardagliga sysslor och göromål känns helt ovidkommande – Det är bara ljudboken som existerar.
I det här fallet är det action från första andetaget och Jeff Abbott har med influenser från alla mina favoritförfattare (Connelly, Baldacci, Coben, Kernick mfl) kokat ihop en riktigt vass actionthriller.
Jag rodnar nästan av alla superlativer jag öser över den här boken men den är till 95% ruggigt bra. Då har jag bara 5% kvar av den roliga biten – det negativa – sågen. Jag har inte så mycket att klaga på idag så 5% räcker gott. Jag vill inte avslöja något avgörande men mot slutet av boken är det en del saker som jag stör mig lite på bla ”vapnet”. Men utan ”vapen” ingen story. 🙂 Ni kommer att förstå.

Felix Engström har jag inte nämnt så mycket om än, men han är i allra högsta grad delaktig till det höga betyget.
Ännu en skådespelare med uppläsartalang. Jag hoppas verkligen att Felix Engström agerar historieberättare även nästa gång det nalkas uppdrag för Sam Capra.

jun 012011
 

Buthler och Öhrlund med Stefan Sauk som uppläsare fortsätter att leverera. Den här gången består den högklassiga lyssningsupplevelsen av en internationell thriller med hela världen som scen och skådeplats.
En rad terrorattentat utförs mot speciellt utvalda mål där flera av dem är direkt riktade mot USA. Överste Nicholas Shy verkar inom den amerikanska säkerhetstjänsten och är en av de män som ska försöka få stopp på terrorattentaten. Hans sambo Jessica Björk är en karriärslysten kvinna och ett blivande nyhetsankare på CNN. Deras privatliv har förstås sin givna plats i boken då de arbetar med terrorvågen på helt skilda plan. Det vållar stora problem i deras för övrigt perfekta förhållande.

Att Jessica Björk är uppväxt i Skövde tycker jag som Skaraborgare är rätt kul. Att staden dessutom framställs som en riktig håla är också ganska roligt.

Det mesta av boken skildrar dock den långa rad av terrorattentat som drabbar världen under ett år. Vi får på nära håll följa ett par av terroristerna i deras förberedelser och under själva aktionerna. Deras minst sagt tveksamma ideologi gör dem till skoningslösa mördare.
Det höga tempot gör att boken är väldigt lättlyssnad trots sin längd på över tjugo timmar. Att hjärnan bakom terrorattentaten hålls hemlig så länge som den gör bidrar också till att behålla greppet om lyssnaren.

Jag har hyllat Dan Buthler och Dag Öhrlund förut och jag gör det igen. Tillsammans med karaktärsvirtuosen Stefan Sauk bakom mikrofonen har trion ännu en gång skapat ljudbokskonst.

Till sist. Är inte Mark Dean på Atlanta News en kopia av Christopher Silfverbielke?

maj 222011
 

Markus Lutteman har satt ord på Patrik Sjöbergs självbiografi och Jakob Eklund har i sin tur lånat ut sin röst till densamma. Det här är lite utanför mina ramar vad det gäller ljudböcker. Avsikten var också att läsa den själv som vanlig bok. Men när det välbekanta ljudboksformatet stal mina blickar från sin plats i butikshyllan kunde jag inte låta bli.

Mycket handlar förstås om de numera kända och i spaltmeter beskrivna övergrepp som Sjöberg och många andra friidrottare utsattes för. Men det som gör den här boken så lättlyssnad är alla sköna anekdoter bakom kulisserna. Svarta pengar spritfester och en massa galna upptåg från tiden det begav sig. Jag har alltid beundrat Patrik Sjöberg för den han är. Han har alltid gått sin egen väg och struntat i konsekvenserna av det. Modigt, stort och jävligt oslipat.
Ni får bilda er en egen uppfattning men för egen del upplevde jag ett par dagar av god underhållning.
Som avslutning måste jag ta upp ett par saker angående självbiografier som ljudböcker.
Jag tycker Jakob Eklund  läser jättebra men då boken är skriven i jagform känns det ibland en smula surrealistiskt att höra Jakob Eklund berätta om sina år som höjdhoppsstjärna.(Det känns lite så innan man vant sig)

Jag önskar att Patrik Sjöberg läst in boken själv för bästa möjliga upplevelse.
Men det skiter nog han i skulle jag tro…..

 

apr 292011
 

Nyinspelning av andra boken om den före detta militärpolisen Jack Reacher. Ni får kalla det vad ni vill. Kraftigt överdriven skräplitteratur eller simpelt tidsfördriv, det gör det samma. För mig är det alltid en höjdpunkt när det släpps en ny ljudbok av Lee Child. Kanske på grund av just det. Det är enkelt, rakt på sak och en allmänt skön avkoppling att följa med Jack Reacher på hans äventyr.

Den här gången som titeln antyder blir en kvinnlig FBI-agent kidnappad. Reacher som passerar förbi vid samma tidpunkt blir även han indragen i gisslandramat. Inlåsta i en skåpbil färdas de från Chicago mot okänt mål. De fattar tycke för varandra där bak i skåpbilen, Holly Johnson och han. När hon senare avslöjar sin bakgrund förstår Reacher vikten av att försöka rymma och föra henne i säkerhet. Men det han ännu inte vet är att mannen bakom kidnappningen är en mycket galen man och att fritagningen kommer att bli svårare än han någonsin kunnat ana. Dessutom tror FBI att Reacher har ett finger med i kidnappningen.
Det är spännande, actionfyllt och gränsen mellan fantasi och verklighet är som vanligt ganska tunn. Precis som det ska vara när Lee Child, Jack Reacher och Magnus Roosmann slår sina påsar ihop.

Ska man vara lite kritisk som jag har en ovana att vara ibland så finns det några saker som hamnar på minussidan.
Långa partier i boken är som hämtade ur en byggbeskrivning från Vi i villa. Reglar och paneler beskrivs mycket detaljerat. 2 tum 4, 3 tum 8 och kryssfaner, och mycket mera kryssfaner. Det är väl bara jag som stör mig på sådana här petitesser men lite pärlspont och snickarglädje hade ju livat upp, om inte annat för variationens skull 🙂

apr 152011
 

Jag tycker själv att Unni Lindell är en av nordens skickligaste författare. Produktiv som få med sina nitton böcker i bagaget. Så det är inget snack om att hon kan svänga ihop en bra story. Men varför då börja krångla till det så? Är det pressen och stressen att producera och leverera som straffar sig i hennes nya bok Sockerdöden?
Jag har själv lyssnat på Mörkermannen och Honungsfällan tidigare. Böcker som var lätta att komma in i där spänningen ökade successivt och som var svåra att lägga ifrån sig. I Sockerdöden är det spetsade öron som gäller för att få någon behållning av boken.

Det är ett virrvarr av karaktärer att bekanta sig med och hålla ordning på. Förutom huvudpersonerna Cato Isaksen och Marian Dahle har jag svårt att få grepp om de andra poliserna fast de förekommit i tidigare böcker. Det är dessutom en väldigt ojämn rytm i boken. Långa ganska händelselösa partier blandas med intensiva avsnitt fullproppade med så mycket information att det blir svårt att hantera. Men det är jag och mina åsikter. Många av er kommer med all säkerhet att tycka annorlunda och uppleva Sockerdöden på ett mer tilltalande sätt än vad jag gjorde.
Uppläsningen är däremot rytmisk som en sambaorkester, stabil som gjuten betong och trygg som famnen hos en mor – Magnus Roosmann

När jag recenserar och tycker till om ljudböcker försöker jag på mitt eget sätt förmedla intryck och upplevelser kring böckerna. Den här gången blev det mest åsikter om författaren och bokens brister istället för en direkt recension av själva storyn. Därför följer här ett utrag ur bokens baksidestext.

”Jag måste få prata med dig, Martin. Nu ska jag berätta det allra värsta.
Sexton år har gått sedan Kari Helene hittade sin lillebror liggande livlös på golvet. Tragedin avskrevs då som plötslig spädbarnsdöd. Nu får en vardaglig händelse Kari Helene att plötsligt minnas något helt annat. Något hon förträngt.
Polischefen Martin Egge är en gammal vän till familjen och den enda Kari Helene vågar avslöja allt för. Men kvällen före deras avtalade möte blir Martin påkörd av en bil och kort därefter dör han på sjukhuset.
Oslopolisens våldsrotel får därmed ett ovanligt krävande och uppmärksammat mordfall på sitt bord. Men inspektör Marian Dahle drabbas även personligen. Om det kommer fram hur nära hon och Martin stod varandra riskerar hon att flyttas bort från utredningen. I sin sorg sätter hon den egna karriären på spel, och lojaliteten till kriminalkommissarie Cato Isaksen och hela polisteamet på hårda prov.

Jag hoppas nu att Unni Lindell tar sig samman och levererar nästa bok på det gamla vägvinnande sättet som vi är vana vid.

apr 112011
 

Det här var kusligt bra i ordets rätta bemärkelse. En bok som gör lyssnaren frustrerad, förbannad och till slut ändå hoppfull. Idén till storyn är så enkel att man inte kan sluta fundera på varför man inte själv hann att skriva boken före Koppel. Men det är bara att bita i det sura äpplet och vackert sätta sig på betraktarnas och åhörarnas bänk.

Istället för en direkt recension tänker jag placera handlingen hemma hos dig.
Fantisera lite nu…din kvinna eller man är spårlöst försvunnen. Han eller hon skulle bara ta ett glas vin med sina arbetskamrater. Men på morgonen därpå är den ena sänghalvan fortfarande tom. Han/hon har vänstrat och befinner sig på en grönare sida än din. Det är din första tanke. När det går ännu några dagar utan ett enda livstecken befarar du det värsta. Hon är död-mördad.
O nej det är ”värre” än så. I själva verket befinner hon sig bara ett hundratal meter ifrån dig. Din granne har nämligen inrett ett ljudisolerat rum där han tänker förvara din livskamrat för alltid. För att strö ytterligare en nypa salt i såren kan din sambo följa dig och de närmaste omgivningarna via en bildskärm.
Det här vad Mike Zetterberg råkar ut för. Naturligtvis blir han själv misstänkt för det mystiska försvinnandet. Ryktet går och både polisen och en del av hans vänner ser med mycket skeptiska ögon på hans sambo Ylvas hastiga sorti.

Roten till det onda är en välplanerad hämd vars historia sträcker sig mer än tjugo år tillbaka i tiden. En hämd som berör ytterligare tre personer. Jag rekomenderar er varmt att snarast införskaffa den här sträcklyssnaren. Kommer aldrig mer igen är också ett skönt avbrott från de mer hårdkokta deckare jag lyssnat på den senaste tiden.
Angående uppläsningen så känns Per Ragnar lite svajig till en början men man vänjer sig. En bit in i ljudboken är han hemma och får till slut ett godkänt betyg av mig.

apr 062011
 

Ja då kan man sätta upp ännu en bok av Michael Connelly på listan över avverkade ljudböcker.
I hans nya bok Fågelskrämman dyker två välbekanta karaktärer upp igen, nämligen journalisten Jack McEvoy och FBI-agenten Rachel Walling. Jack har efter sex år på LA Times fått sparken. Han är nr 99 av 100 på listan över uppsagda. Som om det inte vore nog så har han även fått det tvivelaktiga nöjet att lära upp sin egen efterträdare.
När en gammal kvinna kontaktar Jack och anklagar honom för att ha skrivit en felaktig artikel om hennes mordåtalade son anar han möjligheten till ett sista scoop. Jack börjar rota i den aktuella mordutredningen som av pressen fått namnet ”bakluckemordet”. När han sedan upptäcker likheter med ett mord på en stripteasedansös i Las Vegas späs tvivlen på. För där kan den mordåtalade Alonzo Winslow omöjligtvis befunnit sig vid tidpunkten för mordet.

Han flackar runt i USA:s västra delstater i jakt på bevis och när han ska checka ut från ett hotell i Nevada är hans kreditkort spärrade, bankkontona tomma och mobilen obrukbar. Det han inte vet är att hans elev och efterträdare Angela Cook som nyfiket hjälper honom i arbetet utlöst en digital fälla. Mördaren vet att de är honom på spåren och kan utnyttja den informationen till sin fördel.
Jack McEvoy tvekar men kontaktar till slut Rachel Walling och ber om hjälp. Det var tio år sen sist, och han hade ju lovat att aldrig mer höra av sig. Men gammal kärlek…..

Jag får lite känslan av Déjà vu här. Det är en Poeten i ny tappning. Deras kärlekskranka kroppar har i och för sig blivit tio år äldre och mördaren är en annan men (Jag vill inte klaga och säga att Fågelskrämman och Poeten är samma bok) jag känner igen mig lite bara. Men det finns en radikal skillnad mellan böckerna. I Poeten avslöjas mördaren på sista sidan vars motsvarighet i Fågelskrämman på första. I alla fall för oss lyssnare.
Det är hursomhelst väldigt välskrivet, ruggigt spännande och förbannat bra uppläst. Det är ett signum.
Man vet alltid vad man får när man anlitar firma Connelly & Roosmann.

mar 262011
 

Varg Gyllander är en ny bekantskap för mig men hans debut kan tyvärr inte ens Magnus Roosmann rädda.
Det handlar om de båda kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin vilka jag har väldigt svårt att lära känna och som för mig känns lika plastiga och påhittade som de i själva verket är.
Det börjar med ett mord på en ung kvinna i centrala Stockholm. Sedan inträffar en rad mord på personer med anknytning till graffittimåleri. Det är en bra story och med all säkerhet skriven på ett korrekt sätt osv.

Men jag kommer aldrig karaktärerna in på livet. I en bra ljudbok brukar jag nästan känna mig som en i gänget där man delar upplevelser ihop med de fiktiva karaktärerna. Här känner jag mig i mer som en betraktare som följer de inblandade på avstånd.
Tråkigt med sådana här totalsågningar men ärlighet varar längst. Men, jag ska inte inte döma ut Räv…nej… Varg helt och hållet då jag ämnar att ge honom och firma Holtz-Levin en chans till i nästa bok.
Kan man ge betyget bra men tråkigt?…………Nej jag tror inte det 🙂

ps. Var inte rädda för att komma med kommentarer till mina recensioner, både positiva och negativa. Det är sånt som ”härdar” och förhoppningsvis gör både mig och Ljudboksbloggen bättre.
                                                                                                                                                     ds.

mar 242011
 

Med anledning av Michael Connellys nya bok Fågelskrämman tänkte jag tipsa om den gamla Connelly-klassikern Poeten.
Den är i allra högsta grad aktuell igen då Jack McEvoy och Rachel Walling kamperar ihop för första gången.
Ett gott råd är att lyssna på Poeten och fortsättningen på den Fällan innan du sätter tänderna i Michael Connellys nya bok Fågelskrämman. Det är helt fristående böcker men det är alltid intressant att lite koll även på det privata planet.

Till ljudboken Poeten då som för flera år sedan gjorde ett rejält avtryck hos mig och blev en av mina absoluta favoriter.
Kriminalreportern Jack McEvoy nås av beskedet att hans tvillingbror mordutredaren Sean tagit livet av sig. Det som gör honom misstänksam är meddelandet som brodern lämnat efter sig. En textrad från en av Edgar Alan Poes böcker är inte direkt Seans stil. Hans misstankar besannas då en rad liknande oförklarliga självmord begås av just poliser runt om i landet. När man inser det fasansfulla mönstret kopplas FBI in och jakten på Poeten kan börja. Jack får om än motvilligt medverka i utredningen tillsammans med agent Rachel Walling som de flesta av oss känner till.
Just det här med att låta sina karaktärer korsa varandras vägar är rätt kul, och med det karismatiska persongalleri Michael Connelly förfogar över så är det klart att han ska utnyttja den förmånen.
I ett rasande tempo slungas läsaren (lyssnaren) från stad till stad men Poeten ligger hela tiden steget före och ibland undrar man vem som jagar vem. Historien skildras ömsom ur utredarnas perspektiv ömsom ur Poetens.
Det är sträcklyssning som gäller här och ”en tidig” Magnus Roosmann avslöjar inte mördarens identitet förrän de sista skälvande minuterna.

mar 232011
 

Den andra boken om kommisarie Roy Grace vid Sussex-polisen är enligt många ett bottennapp. Den håller kanske inte samma höga klass som Levande begravd men det är inte lätt att överträffa den boken. Men att strunta i den här boken pga några nedsättande kommentarer avråder jag er ifrån. Ge den en chans och döm sen.
Tom Bryce hittar en kvarglömd cd-skiva på tåget. När han sätter in den i sin egen dator blir han vittne till ett bestialiskt mord som inte är ämnat för hans ögon. Hans familj utsätts för en rad mordhot med koppling till en hemlig medlemssida på internet med just mord som viktigaste ingrediens. När cd-mordet kommer till Roy Grace kännedom förstår han sambandet mellan filmen och den styckade kvinnokropp man tidigare hittat. Den huvudlösa kroppen visar sig vara kvarlevorna efter juridikstuderande Janie Stratton. Men bakom fasaden av en helylletjej döljer sig en helt annan sida.
Vid sidan av själva mordfallet så börjar Grace få ordning på sitt privatliv och det börjar hetta till mellan honom och patologen Cleo Morey. Men på jobbet sitter han i frysboxen då hans kvinnliga chef avskyr honom och hotar med tvångsförlyttning till Newcastle.
Jag tycker det är intressant att följa Roy Grace och hans liv som polis i dubbelstaden Brighton and Hove belägen ca 50 km söder om London vid Engelska kanalen. Med Peder Falk som ciceron känns det hela ännu bättre. Jag ser fram emot fler ljudböcker med Roy Grace i huvudrollen.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...